Har lite smått panik just nu. Precis hemkommen från rallylydnadsträning på brukshundklubben. det gick skit.

Alltså jag har egentligen inte panik, inte för min skull iaf. Jag har bara tänkt testa på att tävla för att det verkar så kul! Men det vore ju såklart roligare om man kunde få lyckas. Speciellt om Dobby kunde få lyckas. Det vill jag verkligen för honom.

Vi tränade på bana med andra hundar, dobby och jag gick banan 4 gånger tror jag. Ingen av gångerna skulle ha blivit godkänd, och då hade jag ändå godis med mig på banan :P
Men det känns inte som att det finns nåt mer jag kan göra. Allt sitter superbra hemma, han kan alla moment, och han håller en hel bana. Problemet är att han låser sig när det är andra hundar med. Han kunde gå skitsnyggt 10meter med jättebra kontakt, sen tvärnita och stirra på en hund och inte gå att bryta.

Lösningen vore ju massor av träning ihop med andra hundar. Massor massor massor. Men jag har liksom lite svårt att ta mig härifrån. Lite svårt att få till den träningen.

Så jag tror att söndag blir lite av ett test. går det helt skit och han visar att han verkligen inte vill, då ska jag inte fortsätta tvinga honom. För vad tjänar det till att lägga ner massvis med träning på att få hunden att kunna jobba med andra hundar i närheten, om hunden egentligen inte alls vill? Han kan få fortsätta va som han är, som han alltid har varit.

Det komiska var att när vi åkte därifrån sa pappa "Dobby va duktigast, han var den enda hunden där som inte skällde en enda gång!" Haha, eftersom Dobby är så jäkla skällig i vanliga fall! Alltid något...

Nu ska jag trycka i mig choklad och försöka tänka på nåt annat!!