Tänkte berätta lite om helgens äventyr!

Dobbys och min första tävling alltså. Allra första. Någonsin.
Jag var ganska inställd på att det skulle gå skit faktiskt. Och jag var ganska okej med det. Vi skulle testa på, ha kul, och hejja på Zandra och Lystra. Men det gick så jäkla mycket bättre!
På träningen på BHK i fredags gick det så himla dåligt, Dobby gick runt och tyckte synd om sig själv med svansen mellan benen och stirrade omkring sig. Jag fick ingen kontakt med honom alls och dom flesta moment gick uselt.
Det är så himla trist för allt går så bra hemma. Han kan det ju. Grejjen är ju det där med nya platser och nya hundar. Och det påverkar nåt så enormt.

Men när vi kom fram till Billinge BK på tävlingsdagen så var det nånting som var annorlunda. Dobby hade svansen stolt på ryggen, såg sig omkring med självsäkerhet och betedde sig som "det är jag och matte mot världen". När han började skälla mot en annan hund blev jag faktiskt riktigt glad, för det betydde att han inte var blockerad och låst. Att bryta honom när han skäller är sååå mycket enklare än att bryta honom när han är blockerad!
Så det var tuffa, självsäkra, sur-Dobby jag fick med mig på tävling igår. Och tur var väl det. För annars hade vi aldrig åkt hem igen med 88 poäng ;)