Dobby möter hund

I helgen hade vi alltså "Läsa hund" helg i göteborg, där vi spenderat två hela dagar med att studera och disskutera hundmöten. När det gäller hundmöten drar jag alltid paraleller till min egna Dobby, som ju har problem med andra hundar. Så för min del har det blivit mycket funderande fram och tillbaka om Dobbys beteende, och min förhoppning om att kunna skaffa en till hund framöver.

Och vad hände då igår, när jag som vanligt var ute med Dobby med tankarna helt upptagna av hundmöten? Jo, en liten lös hund kommer springandes på vägen, utan ägare. Det är samma hund som följt efter mig och Viggo flera gånger (även då utan ägare) så jag vet litegran hurdan hunden är. 
Eftersom hunden var ända ute på vägen så tänkte jag att jag måste gå hem med den, men så hade jag ju Dobby med mig!
Jag hann knappt ens tänka tanken så hade hundarna hälsat på varandra. Jag släppte Dobbys koppel så han inte skulle känna sig trängd.
Dobby hade tyngden på frambenen, lite stel, den andra hunden (en hane) något på bakbenen med svansen viftandes. Bägge hunderna riktar blicken något vid sidan om den andra. När Dobby nosat av ansiktet på den andra hunden går han ner i lekställning. Hundarna börjar sen springa omkring, för att sedan avbryta för att nosa i backen och kissa på buskar (kanske för att lugna ner tempot?).
Utan problem alls var sedan hunden hemma igen, lämnade mig och Dobby och Dobby sprang tillbaka till mig med glatt viftande svans.
"Titta matte, va duktig jag är" :D

Jag tjatar alltid om hur dåligt Dobby funkar med andra hundar, att han blir aggressiv och inte komunicerar, "läser av".  Men sålänge mötet inte sker på "hemmaplan" (tomt eller inomhus), så brukar han faktiskt bete sig som en någorlunda normal hund måste jag säga (om det nu inte är en typisk dobby-hatar hund). 
Problemet är Dobbys stora resursförsvar, där han hoppar över delar i språket och går direkt till "attack" när han tycker att han behöver. Han läser inte av situationen utan blir helt låst i sitt resursförsvar. 
Hur han ska kunna lära sig av med det vet jag ärligt talat inte. Men jag hoppas att genom BRA hundmöten (språkträning) så lär han sig att det FUNKAR att använda sig av språket. Att det ger resultat. Och ju mer trygg han blir i språket genom bra hundmöten, ju säkrare blir han i att använda språket istället för att gå till attack även i hemmiljö.
Det är iaf min förhoppning...

Postat av: Petra

Jag tror att du tänker helt rätt och verkar duktig på att skapa en balans mellan att ge Dobby ansvar att prata själv och visa att du finns där för honom om han inte vill prata.

2011-09-05 @ 10:38:03
URL: http://petrakarin.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: