Jag har haft Dobby lös igen. Eller ja, jag har honom lös ganska ofta, men ibland klantar jag mig :P I torsdags gick han jättefint fot, med superbra kontakt, när en katt springer förbi EN DECIMETER framför honom. Hur många hundar klarar den störningen? inte Dobby iaf... Tänk om jag hade hunnit sagt "varsågod", vilken supebelöning (A)

I fredags så drog Dobby in i en överväxt fårhage och kom ut efter en stund utan att kunna öppna ögonen. Han kisade, blinkade och var alldeles röd och svullen. Jag vet fortfarande inte riktigt vad som hände, men han blev iaf bättre och bättre och nu ser ögonen normala ut igen.

Igår så fick han upp nåt spår och drog över STORA vägen (som tur var var det ingen trafik just då), smet in i ett inhägnat, låst område på andra sidan vägen så att jag inte kunde göra nåt annat än att stå och vänta. Han kom ut igen efter nån minut, lagom trött sådär.

Mitt problem är att jag kan inte koppla upp honom när det går bra!! Jag bara måste fortsätta ha honom lös tills det är för sent. Utmana ödet liksom. För när han är duktig känns det ju såååå fel att koppla honom. Men jag tror att korta stunder lös som det går bra, och sedan koppla upp honom innan det börjar spåra ur, skulle vara det ultimata. Men jag kan ju inte lära mig ;)