Blev väckt klockan 7 idag av att hundarna skällde. Efter ungefär 10min blev jag galen och var tvungen att gå upp för att säga åt dom att vara tysta. Jag är extremt ljudkänslig på morgonen.
Malou tystnade iaf och gick och la sig. Men det tog ungefär 5sek innan Viggo satte igång igen. Viggo och hans fiskminne!
Har skällde konstant i 30min innan gick ner (med ögonen fortfarande stängde), hittade honom i favoritfåtöljen, bar upp honom, slängde in honom hos pappa och stängde dörren.
Sköna sömn.

På kursen i tisdags så tränade vi hundmöten. Precis vad vi behövde! Det gick jättebra, vi kunde efter en stunds träning gå ganska så nära varandra och Dobby bara tittade på mig under hela mötet. Dock så vet han ju att det är träning som gäller och agerar annorlunda när vi är hemma igen, men ändå. 
Vi fick också träna hälsa fint, men hon som skulle hälsa på Dobby fick nöja sig med att stå en bit bort och kasta godis, för han tycker det är läbbigt när människor kommer för nära. När jag sedan lämnade Dobby för att gå och hälsa på hennes hund så protesterade han :P Klart han inte skulle sitta där tyst och kolla när matte hälsar på en annan hund!

Det gick inte så bra på teorin dock. först nä vikommer in så är han så tyst ochsnäll och sitter fint och tittar åt ett annat håll. men efter ungefär halva teorin så är det som att ha plöstligt kommer på at det finns andra hundar där! Då sätter han igång att tjura och morra. så har det varit varje gång! Det är lite jobbigt eftersom vi ska gå instruktörsutbildningen i vår, och jag vill ju inte att han ska sitt och tjura hela tiden. En gång t.o.m kastade han sig mot den närmaste hunden, jag var inte beredd så jag hoppade till. Gilar inte när han gör sånt... men vet inte riktigt vad jag kan göra :/ När jag säger åt honom (lugnt) så slutar han, men börjar efter en sekund.

Var ute med Dobby och Viggo förut. Viggo ska bara springa i den högsta snön så han trasslade in sig hela tiden, och så trampar han ur täcket som är lite, lite för stort. Jag tröttnade och trots bättre vetande så släppte jag honom lös.
Varför lär jag mig aldrig? Viggo och jag kanske är mer lika än jag trott...
Viggo sprang såklart runt och nosade lite, men när han var påväg bort sa jag bara hejdå och gick iväg. Då kommer han i full fart! Matte blir glad, men gissa vem som inte gillar det? Dobby surgubbe såklart.
Första gången var jag inte beredd så Viggo fick skäll av Dobby när han egentligen gjorde precis rätt. Nästa gång Viggo var påväg bort så hade jag koll på Dobby, så då gick det bättre.
Men sen så tröttnade Viggo på oss...
Han fick upp ett spår från en hare, och sprang ut på ängen mitt emot vårat hus. Vi var ju så nära att ha klarat en hel promenad utan problem!! suck.
Jag sket i honom och lämnade Dobby på altanen - som faktiskt satt där lugnt utan att skälla *applåder* - innan jag gick för att hämta honom.
Viggo kom direkt när jag kom ut på ängen där han var. Va väl roligare när inte Dobby var med ;) Ordentlig motion har han fått nu iaf, utan att jag behövt trötta ut mig :P

Antagligen har jag inte lärt mig den här gången heller och gör säkert nåt lika dumt redan imorgon ;)

Tänkte berätta om vad jag gjorde igår. När jag kom hem var jag nämligen så trött att jag somnade innan jag bloggat :P

Träffade en tjej som är intresserad av att gå instruktörsutbildningen som jag anmält mig till. Hon kom med tåg från Borlänge så jag fick agera guide i Örebro (jag som har världens sämsta lokalsinne, och inte ens hittar i den "by" jag bodde i 18 år)...
Vi promenerade från tåget till lokalen där utbildningen hålls och träffade Elin som håller (är lärare) i utbildningen. Vi fick vara med på en valpkurs (gissa om jag var lycklig :D) och passa hennes supermysiga goldens (som f.ö inte behöver passas alls eftersom dom är superlydiga och totalignorerar alla bjäbbande valpisar).
Efteråt ställde vi lite frågar om utbildningen.

Det kändes bra och nu längtar jag ännu mer tills utbildningen startar :) Blev lite nervös över mina bråkstaks hundar som ska vara med på utbildningen (är det tänkt) eftersom jag börjat ifrågasätta om dom klarar det. Dobby tror jag mer och mer på eftersom det funkat på vardagslydnadskursen, men det var länge sen jag gick kurs med Viggo...

Idag kommer det förhoppningsvis bli lite nya bilder i snön (som håller på att regna bort :/ Där ser ni - totalt onödigt att skotta!) om jag hinner ut med kameran emellan alla måsten ;)

Snön vräker ner, det är alldeles vitt ute. Ja, nu börjar julkänslorna komma :)
Dobby fick springa i flexikoppel på promenaden, för att få mer utrymme att röra sig på. Gissa om han var glad, han växlar mellan att äta snö, leka med den och attackera den. Sen far han iväg och springer i cirklar runt mig.
Viggo - fiskminnet - verkar inte fatta att det hänt nåt. "jaha, är det nån skillnad mot igår?.... hmm"

Men det är inte bara positivt med snö. Mamma vill inte skjutsa mig till hundkursen ikväll om det är snöstorm (vilket man kanske kan förstå). Så frågan är om vi kommer ta oss dit idag... Vi som skulle träna hundmöten idag :/

Tillägg: Problemet löst, kursen blev inställd pga. snöstorm.

Har varit och kollat på rallylydnadstävling idag, tävlade inte själv dock (tur det, jag skulle ha varit skitnervös :P). Kollade när Zandra och Lova tävlade, dom var jätteduktiga. Det var riktigt kul att se en tävling, det är första gången jag gjort det. Då är det kanske inte lika läskigt om jag själv ska tävla nån dag ;)
Riktigt kul såg det ut också, blev lite sugen. Så nu har Dobby och jag tränat lite, inte klara för nån riktig bana än dock ;)


Fina Lova

Då var man anmäld till instruktörutbildningen. Känns superkul, spännande, och otroligt nervöst på samma gång! Nu måste jag vänta ända tills den 23 mars nästa år innan utbildningen börjar. Det kommer bli en låång väntan...

Jag vet inte vad det är med Viggo. Alltså, han har alltid varit galen mot andra hundar. Hoppat och skällt, gnytt och kastat sig. Men idag, jag vet inte vad som hände.
Gick med både Dobby och Viggo, skulle bara gå en snabb kissrunda hade jag tänkt. Men vi var ute ungefär 40min. På den korta lilla kissrundan (kanske en halv kilometer) så blev det förstås tre hundmöten. Förutom hundmötena så mötte vi tre människor som var ute och gick, flera bilar och en omkullvält soptunna. Alla dessa blev Viggo heeelt galen på. Totalt okontaktbar. Jag försökte verkligen få kontakt med honom, men han bara stirrar, helt borta. Ingen reaktion. Och hela tiden när vi gick så gnällde han, till synes utan orsak, och liksom "spejar" och letar efter nånting. Nånting nytt att skälla på?
Efter tredje hundmötet blev jag så frustrerad så jag stannade och bara stod där tills han tog kontakt med mig igen. Och ja, jag fick vänta ett tag :P Dobby blev också frustrerad - han ville ju hem!

Det som är allra mest frustrerande är att han sätter igång dobby också. Jag som lagt ner så mycket energi och tid på att träna Dobby, han har ju blivit såå duktig. Men vid ett av hundmötena så klarade han det inte, Viggo var så helgalen, så Dobby hakade på.

Det blir helt enkelt till att börja gå alla deras promenader med var för sig igen :( Det blir så himla mycket då bara...

Idag har mamma köpt en ny symaskin. På Lidl. Den gick bra först, men sen skulle jag sy mitt hundhalsband med björntråd, då sa nålen stopp. Och så satt den fast. I tyget...
Så mitt halsband satt alltså fast i maskinen. Kul att lämna tillbaks den så ;)
Efter att ha grejat med maskinen i en halvtimme så fick mamma loss halsbandet. Men envis som hon är så skulle hon ju få den att funka också. Så gissa vad som sitter fast i symaskinen nu?
Samma halsband...

Jag har sytt en leksak til Dobby iaf! Han blev så förtjust i ett luddigt teddy-tyg som vi använt till kuddar, så jag tog en spillbit och gjorde en liten leksak. Jag som letat efter hundelksaker utan pip (den som kom på att man kan stoppa pipar i hundelksaker måste vara galen) nu kom jag på att jag kan sy dom själv ju! För den leksaken jag gjorde - bara två ihopsydda fyrkaner med stoppning emellan - blev väldigt populär!
Dock så var den i bitar efter fem minuter... va tusan, jag sydde med björntråd ju! ;)

Viggo har gjort nåt väldigt, väldigt dumt. Eller var det kanske jag som var dum? Antagligen.
Han har smitit in i fårhagen och jagat får. Eller ja, vi kan säga att han vallade får, det låter bättre. Inte för att det var nån vidare vallning precis, men vad kan man vänta sig av en cavalier ;)

Jag tog med mig kameran när jag gick med Viggo på promenad. Vi stannade vid fårhagen och fotade lite. Viggo gnällde självklart och ville fram och hälsa på fåren, så då släppte jag kopplet. Jag har gjort det många gånger förut och det enda han gör (läs gjorde) är att gå fram och nosa och pussa på dom. Men inte nu. Nepp, nu tog han satts och ålade sig genom staket och på en halv sekund var han på andra sidan hagen. Jag ålade mig efter - över staketet, under taggtråden (shiet va jag är smidig).
Jag fick tag på honom i andra änden av hagen. Då ser jag att det går förbi några på vägen. Och kameran har jag lämnat vid staketet. Dom måste ha trott att jag var knäpp. Släppa lös Viggo bland får, ja då är man antagligen knäpp...

Åh vad jag skäms :S

Igår var jag alltså hos Zandra och hälsade på. Fick veta kvällen innan att brorsan skulle till uppsala och hämta en kompis och kom på att han kanske kunde köra en liiiten omväg och släppa av mig. Lite kort varsel, men så blev det :D (Tack petter!)
Jag fick fota valpen, och blev påmind om hur svårt det är att fota valpar! Det hade jag hunnit glömma. Hon for runt och var nyfiken på precis allt och kunde självklart inte sitta still. Men oj så söt hon var! Perfekt modell ju!

Jag fick titta när Zandra och Lova tränade rallylydnad, det var riktigt roligt. Jag blev så peppad att träna själv så idag har jag tränat med alla tre hundarna! Går ju inte så bra som när Zandra och Lova tränade precis, men roligt är det ;)
Lystra tyckte dock att det var lite jobbigt när matte tränade med andra vovven, hon ville ju vara med själv ju!

Det är alltid kul att hälsa på Zandra, mycket hundprat blir det!

Stackars brorsan, han blev stoppad av polisen precis när dom kommit fram i uppsala, det var nån med likadan bil som han som var efterlyst för rattfylleri. Brorsan som nyss fått sitt körkort, va nervös han måste ha blivit.
- Vart ska ni nånstans?
- nästa höger...

Har varit iväg till Zandra hela eftermiddagen. Hälsat på och träffat bebisvalpen och världens gladaste Lova :) Då får man energi!
Massor med bilder kommer antagligen imorgon!
Gissa vem som var glad när jag kom hem ;) Dobby tyckte jag luktade väääldigt gott. Sedan fick han för sig att han skulle ut och rejsa. I full fart rusade han runt mig i cirklar, runt runt! Sen däckade han när vi kom in ;)

Jag trodde Viggo skulle vara alldeles galen i hundlukten när jag kom hem, eftersom jag hälsat på hans flickvän. Men han fattade ingenting xD Han är lite virrig han ;)

Skriver mer imorgon, nu måste jag sooova.

Skrev ingenting om kursen igår, så jag gör det nu.

Var alltså tredje kurstillfället på vardagslydnaden som jag går med Dobby igår. Vi tränade först ute, fot och stanna kvar i långlina. Det funkade jättebra med Dobby, han brydde sig inte alls om dom andra hundarna. Tom. när han var lös gjorde han inte minsta ansats att dra till nån av dom andra hundarna.

På teorin så fick vi lära oss om hundens språk och signaler. Det är så kul med teori tycker jag, att sitta och ta in information, disskutera, ställa frågor och fundera. Det är det mest intressanta inom hund tycker jag. Visst är själva praktiken och träningen med hunden självklart jättekul, men att lära sig mer om hur hunden fungerar, deras språk, hundpsykologi, och hundproblem tycker jag är jätte intressant. Jag längtar tills jag ska börja instruktörutbildningen och får lära mig massor! Jag vill veta allt xD

Dobby var lite muttig inne igen, han är nog inte så förtjust i Bosse som han heter som sitter närmast oss. Bosse är nämligen lite busig, det tycker inte Dobby om eftersom han är en tjurgubbe.

Idag har det hänt igen... Dobby blev arg på Viggo.
Det är ingen fara med Viggo, det är inte det. Så hårt går han inte på, Viggo blir rädd men inte mer (men det är ju tillräckligt illa).
Vi vet varför han gjorde det och hur vi ska göra för att det inte ska upprepas. Det är inte det största problemet. Problemet är för mig att kunna lita på honom igen. Att kunna tycka precis lika mycket om honom som innan. Innan han blev ond.
För vem gillar ett hemsk monster som går på oskyldiga?

Men jag vet att man inte kan tänka så. Allt är inte svart och vitt. Man är inte antingen ond eller god. Hela Dobby har inte förvandlats till ett monster bara för att han i vissa situationer (som involverar godis och andra hundar) reagerar på ett negativt, icke önskvärt sätt. Det gör honom inte mer ond än innan.
Det måste ju finnas gråzoner. Att göra fel men av rätt anledning.

Dobby är inte ond. han är annorlunda.

Jag blir så irriterad ibland när vissa hundägare inte kan hålla avstånd. Visst - har man inga problem med sin egen hund ser man kanske inte anledning till det, men av ren respekt för andra kan man väl tänka efter lite ändå?

Jag vet inte hur många gånger som jag tränat hundmöten med Dobby och gått ut i en så vid cirkel runt den andra hunden det bara går, medans den andra hundägaren inte ens bryr sig om att ta in sin hund utan låter den dra mot oss i hela kopplets längd.

Jag var ute nu med båda mina bråkstakar. Japp, just nu är dom bråkstakar. Men det är ändå inte dom jag är mest irriterad på.
Har man läst min blogg vet man kanske att mina vilddjur inte är så lätta att promenera tillsammans, eftersom Dobby inte tycker om andra hundar, och Viggo tycker för mycket om andra hundar. Dom sätter igång varandra och blir helt galna. Detta trots att jag tränat Dobby så pass mycket att han inte längre gör utfall när jag går med bara honom.
Jag tror ni kan gissa vad som hände - vi mötte såklart hundar. Jag tvärvänder för att svänga in på en väg precis i närheten så att hundarna ska få lite avstånd mellan varandra och vi slipper mötas på en smal väg. Avstånd är nämligen det som funkar allra bäst vid hundmöten. Men det verkar inte den andra hundägaren bry sig om...
Fast jag skyndar mig att försöka släpa hundarna med mig därifrån så bara ska hundägaren om på den smala vägen. Det slutar med att Viggo sätter igång och bjäbba och Dobby börjar tjuta och jag får stanna och koncentrera mig på att Dobby inte ska bli arg på Viggo.

Visst - det är mina hundar = mitt problem. Men är det så svårt att hålla lite avstånd från varandra när man möter andra hundar? Åtminstone om man ser att den andra hundägaren har problem och försöker ta sig därifrån? Jag vet inte hur andra tänker, men för mig är det vanligt hyffs.
Visst kanske man tänker som så att man är snäll om man skyndar sig förbi så att den andra hundägaren inte behöver lida så länge. Men för mig som försöker träna mina hundar, och träningen går ut på att öka avståndet till andra hundar, blir det bara väldigt mycket fel. Väldigt fel.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag haft lite dåligt samvete över att det var längesen jag gick någon långpromenad med hundarna. Så idag gick jag en ordentlig promenad med Dobby - in till Hallsberg och tillbaka.

Dobby och jag har ju börjat på kurs inne i örebro, och jag har märkt att hans beteende ändrats lite efter det. Han blev lite tjurigare, antagligen blev det för mycket med allt nytt. Så nu vill jag börja träna mer miljöträning och passivtet för att det ska bli bättre!
Vi började alltså med att idag gå in till Hallsberg. För dom som inte vet så är det ungefär 3-4km, kanske längre, in till Hallsberg härifrån, och sen skulle jag ju hem också... Kanske inte låter så långt för vissa, men för mig är det en ordentlig promenad. För Dobby (köttbullen) också.

Dobby var jätte taggad, tills vi kom ut på bilvägen... Då blev det läskigt och Dobby ville hem. Men jag var envis - in till Hallsberg skulle vi (även fast jag själv är ungefär lika rädd för bilar som han är).

Inne i Hallsberg fick vi syn på husse som satt inne på en pizzeria. Då blev Dobby glad, när han såg nån han kände igen ;) Men vi skulle längre än så! Så vi fortsatte.

Vi satte oss tillslut på en bänk, 15 minuter hade jag bestämt att vi skulle sitta. Dobby var jätteduktig, han satt så lugnt hela tiden. Brydde sig varken om människor eller cyklar (hundar såg vi inga :/).
Sen gick vi hela vägen hem igen :)

Så nu har Dobby varit ute i stora världen.

Idag vaknade jag till en hemsk syn. En spindel kom krypandes mot mig! Usch, usch, panik!
Vad gör jag? jag ropar:
Hjääälp Dobby, Dobby hjäälp mig!
Dobby kommer studdsandes och kastar sig över spindeln som inte har en chans. Sedan sitter han där och ser nöjd ut.
Dobby - världens bästa isektsjägare.

Såhär kan det gå om man vänder ryggen till nån sekund... det är ju som att ha småbarn!
Vi har drivved på tork i duschen, så Dobby har lärt sig att öppna dusch-dörren. Sen har han strimlat veden i småbitar, och till och med delat med sig till Viggo så att han ska få skulden...!
Jag menar, titta på bilderna, visst ser han oskyldig ut?
Men nöjd och glad


Dom har ju iaf lärt sig samarbeta,. det kan man ju se som positivt... Eller inte ;)

Var ute och koppeltränade med Viggo igen. Det går jättebra sålänge det inte finns någon störning, han går hur fint som helst typ hela tiden. Men när det blir för mycket störning så försvinner ju alla träning på en gång och han blir helt galen och okontaktbar. Men samtidigt om vi aldrig tränar med störning så kommer vi ju aldrig att nå målet - att han ska kunna gå fint i kopplet oavsett vad som händer runtomkring. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna hitta "lagom" störning. Kanske prova en utplacerad störning?
Idag tränade vi vid fåren. Det blev lite för mycket kan jag säga. Vi fick stanna och ta paus tre gånger för att han började gnälla och dra och inte ens hörde klicket längre för att det luktade så gott. Men tillslut kom vi förbi hagen! och efter det gick han hur bra som helst!

Just nu finns ganska bra störning överallt faktiskt - blåsande löv! Det är jätteintressant x)

Idag var hundkursen med Dobby!
Jag var jättenervös innan att han inte skulle uppföra sig, speciellt efter igår när han rusade runt i fårhagen och bara gjorde som han ville utan att lyssna på matte alls. För säkerhets skull så tränade jag med Dobby lös vid fåren imorse, så att han skulle få klara av att gå förbi utan att jaga efter :P Men dom får som bor här är lite lugnare och ligger still, dom han mötte igår satte väl igång hans jaktinstint lite mer. Iaf, kursen var det ja;
Vi började med att vara inomhus, vilket är lite nervöst då Dobby alltid blir värre mot andra hundar inne. Det var ju första gången och nya hundar och allt! Men det gick bra :D Den hund som satt närmast oss var lite busig och gnällde och ville inte riktigt sitta still. Grisöra hade den att tugga på också, som Dobby tyckte var väldigt intressant. Så Dobby morrade mot den några gånger, men varken skällde eller drog mot den, vilket jag såg som ett gott tecken. Han tog skydd bakom matte och muttrade surt :P Bättre än att anfalla iaf.
När vi var ute så fick vi jobba med massa olika kontaktövningar, och det gick jättebra! Vi har tränat väldigt mycket på det, men det är ju endå bra att träna det såhär på kurs med flera andra hundar. Jättebra träning för Dobby! Och när vi var ute var Dobby inte det minsta sur mot dom andra hundarna! Han vill ju helst inte gå så nära, men det är ju endå ett framsteg ;)
Jag är nöjd :)